emeliesandraviktoria

Försöka är alltid viktigt, men kunna är inte alltid lätt, jag vill, men jag kan inte.
Orden stakar sig i munnen på mig, egentligen vill jag bara spruta ut alla mina känslor, men istället sväljer jag min tunga, låtsas som ingenting och väntar på att tiden ska rinna ur mina händer.
Tid är allt jag har, tid är allt jag förlorar, förlorar jag all tid kan ingen beskylla mig för något, jag var inte redo.
Jag lovar att vara ärlig, när jag är redo.
Tänk om jag aldrig blir redo, då ska jag vara oärlig för alltid.
Jag ska säga att allt är bra.
Fast egentligen vill jag klättra upp på taket och springa genom himlen tills tyngdlagen hittar mig.
Då ska jag falla, handlöst mot marken. Där vill jag att du väntar, tills jag är redo, så att du kan plåstra om alla mina sår.
Därför att du kan, jag försöker och du kan.
      Lovar du att vara tålmodig?
      Jag lovar att vara ärlig.
När jag är redo, det är inte nu, men jag försöker.