lite si eller så tack.
Har ni känt av pirret i luften? Det blåser kallt, men det är vintern som blåser ut, det vankas vår på hög nivå och ännu bättre, det närmar sig sommar. Jag blir folkskygg av alla människor som kastar sina bleka nyllen ut i ljuset, men jag förstår dem, ljus gör en glad. Inte lycklig, men glad.
Felicia förklarade sina fina funderingar för mig om årstiderna idag, årstiderna är alltför långa, kanske så. Vi längtar för länge, är lyckliga för kort stund och tröttnar för snabbt. Vi nöjer oss visst aldrig vi svenskar som ständigt letar problem och saker att få klaga på. Det är ju faktiskt väldigt skönt när man får känna att det är lite synd om en. Åh nej, våren är för lång, fy jag vill ha snö, kan inte snön bara försvinna, jag vill ha ett täcke av löv runt träden som jag kan virvla runt i med mina nya höstskor, eller nej, sommar är det jag vill ha. Låt mig säga, lev där du är, sukta inte efter dåtid eller framtid, utan njut av dem ögonblicken du blir tilldelad. Visst hade det vart härligt med sommar två gånger om året, snö några månader lite då och då och några fallna höstlöv ungefär en vecka i månaden. Fast då hade vi väl klagat på att man måste ha alla fyra olika jackor och 20 par skor framme samtidigt. Mössa idag, shorts imorgon. Vi kan ju aldrig bli nöjda vi, jag får väl stå ut med det med, men nöjd, nej det blir jag aldrig. 
åååh du skriver så himla vackert och jag ryser över hur rätt du har.
här sitter jag en ensam lördag och tänker på livet och du får ner allt som våren och årstiderna gör med oss. tack för att du ger mig det. sötnos.
oj det var jag som krev det där andra om du undrar :p glömde skriva namn
