emeliesandraviktoria

Tack Tess för en jättemysig pratstund, jag ser fram emot att träffa dig snart, prata om allt som rör sig där inne i huvudet. En så bra Tess.


Det är så härligt med nya vänner, som man bara utan att leta hittar, och det känns så rätt med en gång. Att hitta någon som kan förstå ens tankar utan att döma för vad man varit eller är. Jag avundas mig själv det, för jag lyckas visst hitta dem hela tiden. Jag kanske tar slut på alla så att ingen annan får en chans?
Men varför jag?
Jag kan ju inte ens ta hand om de vänner jag har känns det som. Jag och min bästa Pauline hinner aldrig med varandra längre, vi hänger inte ens med i varandras liv, åh jag saknar henne så.
      Har jag rätt att hitta nya vänner när jag inte klarar av dem jag redan har? Jag vill vara allt för dem, men just nu klarar jag inte ens av att vara nära tillräckligt för mig själv, jag är så ledsen för det.

Förlåt om jag inte räcker till, jag vill jag vill jag vill, men jag orkar inte, jag klarar inte av det. Just nu dras jag magnetiskt mot nytt och orört, samtidigt som jag inte kan släppa det jag håller allra kärast. Ring mig om jag inte ringer er. Jag hinner inte ens tänka på mig själv på grund av allt som trängs där uppe, men jag saknar er som jag aldrig ser och aldrig hör av mig till. Jag gör det, saknar er.
      Ni är det allra finaste jag har, låt mig aldrig ta slut på er, jag behöver er mer än jag behöver mig, jag behöver nog inte ens mig, jag är mest till besvär. Det är därför jag behöver er, för att få njuta av människor som är så mycket mer än bara halvdana, som stackars mig.